Tyvärr tar jag mig inte ut på den där kvällspromenaden så ofta som jag önskar, inte varje kväll alltså. Men när jag gör det så njuter jag i fulla drag. Det är så otroligt vackert utmed vägen. Både kropp och själ får sig en dos av välbehag!
Idag låg Ryssvillan i grönska och kvällssol och jag kunde bara inte gå förbi utan att fota!
Den blå båten vid det vackert slitna gamla båthuset är en idyll som jag vill fota varje gång. Liksom Cafét och Baltzar von Platens villa som speglar sig så klart i kanalen. Tänk att bo där!
Det gamla rostiga hänglåset och grindstolpen är två små ting som många säkert inte ens ser när de går förbi, men visst ger de en känsla av välbefinnande!?
Kortet med båtbryggan i skymningen tog jag en dag då jag ångrade att Erics fina kamera låg hemma i sin kameraväska. Men visst blev det helt okej med iPhonen! :)
Allt som oftast sticker bävern fram och hälsar när man går förbi och då är upplevelsen total! Ska jag vara helt ärlig så brukar jag faktiskt hälsa på honom eller henne där den simmar så fridfullt i kanalen. En kväll skrämde den dock livet ur mig med sitt plask, men när jag insåg vad det var så hamnade hjärtat på rätt plats igen och jag skrattade lite för mig själv där utmed kanalen.
Så alla ni där ute som tar er tid att läsa, har ni en vackrare plats att gå på!? Om inte, så är ni varmt välkomna att följa med på min nästa promenix!
kram Linda
Jag det är alltid trevlig när ryssvillan ligger i grönska men det är så otroligt jobbigt att hantera gården. Jag har bott där hela mitt liv och det jag önskat mig mest de senaste åren är en automatisk gräsklippare.
SvaraRadera// Cim Bergdahl